Följderna av att inte släppa taget.
Ett fullständigt, totalt nedbrytande av alla minnen, känslor och berörningar
- allting som finns kvar i hjärtat, i själen, i kroppen.
Tills du är tom.
& jag faller då vi är av samma sort.
Jag vet inte om jag har väntat på det eller inte.
Från och med Du
I love you. From the tips of your toes to the top of your head.
Antiparos
Det var så himla fina dagar.
-
"Neither do I, but I believe in the story."
Det kliar i hela kroppen, kan inte sitta stilla mycket längre.
Känslan att ha ett planerat sommarlov, inte tillräckligt med tid för att följa alla impulser, skaver lite inom mig. På söndag bär det av till Grekland & innan dess måste jag släppa taget om mina allra käraste för en ganska lång tid, enligt mig själv. Njuter av tanken på att ännu en Greklandsresa med min allra bästa vän och trogna vapendragare väntar i augusti, likaså väntar emmabodafestivalen (jag vågar ge mig ut i år igen) och så ska jag tillbringa några dagar med mitt hjärta i Skanör.
Men nu ska jag åka och plocka upp kakan, sedan kör vi vidare mot landet. Det skulle ju trots allt bli 30 grader idag och vad passar bättre då än att åka lite båt?
