Hjärtslag i otakt

Min lärare var den senaste personen som sa till mig att jag alltid tror det bästa om folk. Ibland är det jättebra, och ibland helt tvärt om. Dem brukar säga så, att jag alltid gör det (Med dem så syftar jag på människor som känner mig). Om jag räknar rätt så har jag kommit fram till att det är 5 gånger som det har varit riktigt jävla dåligt.
Och när jag tror det bästa om folk, så får jag för höga förhoppningar. Så säg till exempel att det är någon som jag verkligen känner starkt för (på både vän sidan, och den andra sidan), så är det väl klart att man alltid vill tro det bästa om den personen? Ja, såklart. Och varför blir det då varje gång att den personen visar sig vara något helt annat än vad man först trodde? Varenda jävla gång. Vet inte om det är för att jag bara har otur i mitt val av vänner eller så är det bara inte meningen att jag ska fästa mig vid någon. Så jag vet inte om det här är bra eller dåligt, om det blir så igen (jag tvivlar starkt på det) eller inte.
Men nu har jag fäst mig vid en väldigt speciell person och jag vill inte gärna vara utan honom.


Jag vet inte alls vad jag är inne på nu, men jag är en aning arg på mig själv idag.
Hjärnan sa en sak, men kroppen gjorde en annan.