We spent so many hours travelling around, always searching in the lost and found

Döden genomkorsar endast världen, såsom vänner genomkorsar haven, de lever fortfarande i varandra. Ty de som älskar och lever i det som är allestädes närvarande måste ovillkorligen vara närvarande. I denna gudomliga spegel skådar de ansikte mot ansikte, och deras samvaro är fri, obesudlad tillika. Detta är det trösterika med vänner, att deras vänskap och sällskap, trots att de kan sägas dö, alltid förblir i bästa mening närvarande, eftersom de är odödliga.


jag tror att jag föredrar något lite mer simpelt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0