Like a rainbow 'round my heart

För mig känns det inte som sommarlov. Kan vara för att vädret är lite skiftande och inte så fint som jag hade hoppats på. För mig känns det som bara ännu ett litet "lill-lov" och sen är vi tillbaka i skolan nästa vecka.
När ska jag vakna upp och inse att nu tillhör jag inte någonting?
Att det var sista gången vi gick i de där korridorerna. Sista gången som Carros ben var ivägen i matsalen. Sista gången Hanna tappade bort sin nyckel. Sista gången Bea och Johan spelade samma gamla skiva med uråldriga låtar som dom alltid gör innan loven. Än så gör det ingenting. Men det är när jag väl kommer på att vi faktiskt inte är någonting längre som det kommer att bli jobbigt. Så jävla jobbigt.

För att pigga upp mig själv litegrann i mitt dystra tänkande så åker jag till staden med karin, för att inhandla lite nödvändigheter till Spanien. På onsdag åker vi!


bilder från avslutningsmiddagen kommer här.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0