PRECIS SOM STJÄRNHIMLEN

I vanliga fall hade jag slagit igen dörren så hårt jag bara kunde,
satt mig lutandes mot den med händerna för ansiktet och gungat
fram och tillbaka och undra;
hur i helvete kunde det bli så här


Men jag har min stjärna på himlen och en värmande-lugnande-trygg famn.
och jag har två hjärtan istället för ett. Det hjälper mot allt,
och vid närmare eftertanke så känns allting som bortblåst.
Du gjorde mig hel igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0