It aches in places I didn't even know existed

Jag grät igår. Jag brukar inte gråta längre.
Och när jag väl grät, kunde jag inte sluta.
Så jag somnade. Gråtandes.
Jag tänkte att kanske det går över tills imorgon.
Men nej. 
Det blev en genomrutten dag istället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0