Alla barn här har ett trasigt hjärta
Ibland känns det lite som att allting bara har hänt inne i huvudet på mig. Lite som att jag har fastnat på en punkt mellan två olika vägar, en punkt som påminner mycket om självaste tyngdkraften och som hindrar mig från att gå både framåt och bakåt.
Jag kan för allt i världen inte ens förmå mig själv att försöka bryta mig loss. Vet inte om det beror på tillfällig sinnesförvirring eller om skadan är permanent.
Kommentarer
Trackback
