Den tjugoförsta.

Det är så oerhört tungt, att se hur andra människors liv (precis som ditt) bara fortsätter, som om ingenting har hänt. Hur är det möjligt att inte hela världen stannar upp av min sorg?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0